Det där vinylruset

I dag hände nått som inte hänt på väldigt länge. Jag fick den där speciella känslan man fick av att köpa en LP-skiva. När man bläddrat ett tag i skivbacken och plötsligt hittade det man sökte. Sprang hem och kunde inte fort nog öppna locket och släppa ner nålen mot de orörda vinylspåren. Sen sittandes på golvet i pojkrummet med ett leende på läpparna, fodralet i händerna och noga lyssna på hela A- och B-sidan om och om igen.

Den känslan trodde jag försvann helt när mp3, nerladdningar och iTunes Music Store knuffade undan skivbutikerna på allvar. Kommer knappt ihåg när jag senast köpte en fysisk plastbit med musik. När sen Spotify gjorde entré har det till och med gått så långt att det inte längre är proriterat att besöka musikaffärer när allt man vill lyssna på och lite till finns bara ett par musklick bort.

Men i dag fick jag en flashback av de gamla LP-tiderna medan jag tittade på hur låt efter låt av VAN HALENS nya skiva laddades ner från mitt iTunes-konto och in i min iPhone. Bussätet på väg hem efter jobbet fick fungera som golvet från mitt pojkrum. Fast omslaget endast var en liten fyrkantig bild på en telefonskärm så kunde jag inte slita blicken från den. För en gång skull var pendlingsresan hem på tok för kort.

Så hur var skivan då?
Det får ni veta en annan dag när vinylruset lugnat ner sig och A- och B-sidorna snurrat några varv till.

 

Rekommenderad lyssning

Man hittar mycket bra musik som man glömt bort eller inte ens visste fanns genom olika musiktjänsters rekommendationer. Här tipsar jag om tre bra tjänster som jag själv använder dagligen.

 

iTunes Music Store
Jag är en trogen macanvändare sen 1995 och har sen introduktionen av svenska iTunes Music Store köpt mycket av min musik digitalt (numer inhandlas all musik digitalt). En trevlig bieffekt är att man får musikrekommendationer baserat på sina tidigare inköp och även ifall man aktiverat Genius. Allt som rekommenderas är inte bra eller relevant men det händer att man får riktigt bra tips. Så använder man iTunes som skivbutik eller musikspelare ska man definitivt slå igång Genius rekommendationerna i sina inställningar.

Här hittar du mer information om iTunes »

 

Spotify
Världens bästa ”internetradio” är också en bra guide för att hitta ny eller okänd musik. När man t ex gjort en sökning och valt någon av artisterna i sökresultatet så hittar man förslag på liknande artister i en lista till höger om artistinformationen. Jag har klickat mig fram till en massa bra musik den vägen.

Läs mer om Spotify »

 

Last.fm
En intressant musiktjänst som inte bara är en internetradio och musikcommunity utan även om man vill ”scrobblar” vilken musik som man lyssnar på. Det vill säga att information om vilken artist och låt man spelar sparas i last.fm-kontot. Sen kan man se statistik över vilka låtar och artister som man spelar mest. Statistiken presenteras prydligt i listor och staplar efter t ex de mest spelade artisterna denna månad.

Men det är inte själva loggningen av vad man lyssnar på som är intressant utan att man sen får rekommendationer utifrån sin musiksmak. Så desto fler låtar som man ”scrobblat” desto bättre och mer pricksäkra blir rekommendationerna. Helt klart den bästa tjänsten om man vill upptäcka ny musik. Last-fm fungerar tillsammans med både iTunes och Spotify och även flera andra musikspelare.

Läs mer om Last.fm »

 

Soulsväng

Det är inte alltid som Genius rekommendationer  i iTunes Music Store är så vidare pricksäkra. Men då och då händer det att man blir överraskad. Vilket jag blev för några dagar sen när jag satt och klickade mig igenom de förslagna artisterna och ramlade över skivan ”Roll With You” med Eli ”Paperboy” Reed & The True Loves.

Rekommendationen baserades på att jag tidigare köpt The Solutions ”Will Never Be Televised”. Om det musikaliskt hyfsat stämde överens med The Solution så skulle det helt klart vara intressant.

Efter några låtars provlyssning så klickade jag på köp-knappen. Det bjuds på ett grymt sväng och Eli ”Paperboy” Reed besitter en jäkligt bra soulröst. Fast han bara är 24 år så känns det som om han sjungit soul sen 60-talet. Att omslaget är snyggt och för tankarna till ett gammalt vinylkonvolut gör att inramningen känns ”äkta”.

Det här är en lysande soulpärla som låter gammal men som är gnistrande ny.

Provlyssna på MySpace.

Eli ”Paperboy” Reed & The True Loves -Take My Love With You (live hos Jools Holland)

 

De visar vart skåpet ska stå

Till alla som tvivlar så måste jag säga att AC/DC fortfarande är ett av världens bästa rockband både på skiva och live. Vilket de bevisade med råge under fredagens (20/2) spelning i Globen. Gubbarna verkade jäkligt spelsugna och såg ut att stormtrivas på scenen.

Efter en animerad kortfilmen ombord på ett tåg där en klåfingrig Angus Young  får spö av två lättklädda tjejer så brakar det igång. Plötsligt var de där. Stående framför ett gigantiskt ånglok bestyckat med rödlysande djävulshorn i fronten.

FOTO: Andreas Hjorth

De drar direkt igång med ”Rock N” Roll Train” från senaste plattan. Precis som ett ett ånglok stånkar sig rock n” roll maskinen sakta igång. Brian Johnson rör sig likt en katt över scenen med en spattig Angus Young i hälarna. Bakom dem på varsin kant står Malcolm Young och Cliff Williams. Phil Rudd ser ut som huggen ur sten med en cigg lojt hängande i ena mungipan. Han verkar inte röra en min under hela konserten (vette fan om han ens bytte cigg). Men han levererar tunga, tighta AC/DC-trummor som bara han kan göra.

Det känns som om de inte riktigt får upp farten i början men som nummer tre fyrar de av ”Back In Black”, startskottet som får lokföraren att trycka plattan i botten. Vilket drag det blir. Allas händer är uppe i luften och viftar. Det är exakt så här det ska kännas att vara på rockkonsert.

Klassiska hits som bland annat ”Hell’s Bells”, ”Dirty Deeds Done Dirt Cheap”, ”T.N.T.”, ”The Jack”, ”Shot Down In Flames” och ”Thunderstruck” varvades med nytt material som ”Big Jack”, ”Black Ice” och ”War Machine”

Konsertens höjdpunkter var ”Whole Lotta Rosie” (givetvis var Rosie på plats sittande grensle över loket), ”Let There Be Rock”, ”Back In Black” och the grande finale ”For Those About To Rock” som ackompanjerades av sex stycken dundrande kanoner.

FOTO: Andreas Hjorth

Efter 110 svettiga minuter är allt över och när ljusriggen slocknat står man kvar med ett fånigt leende på läpparna och ett konsertminne som för alltid kommer att vara inetsad i hjärnan.

Som summering kan jag bara säga:
- Fy fan va bra!

Här är en Komplett setlista »

 

Kvällens stora besvikelse:
The Answer skulle börja spela vid 19:30 och fast vi var inne på arenan runt 20:00 tiden så missade vi dem. Tydligen hade de spelat fem låtar i tjugo minuter. Nog borde de ha kunnat fått lite mer tid på sig.

Men men, jag får trösta mig med att deras nya album ”Everyday Demons” släpptes igår. Jag laddade ner den helt olyssnad från iTMS. Återkommer med en recension när den snurrat några varv i lurarna.

Sixty Watt Shaman

Lyckan av att hitta en artist eller grupp som man aldrig hört talas om tidigare men som vid första lyssningen får hela världen att stanna still för några ögonblick hittade jag för någon vecka sen. Dom har swischat förbi när jag skummat igenom intervjuer med bland annat Neil Fallon i Clutch och deras namn har synts i nått nummer av Classic Rock Magazine. De jag pratar om är Sixty Watt Shaman och deras platta ”Reason to live” från 2002. Tyvärr verkar det som om de inte  existerar som grupp sen 2003 (fast de är fortfarande aktiva på MySpace).

Redan efter de första sekunderna av provlyssningen på iTunes Music Store tryckte jag på köpknappen. Helt rätt stuk av tung, riffig hårdrock. Sångarens röst fastnade direkt. Han låter lite som en korsning mellan Scott Weiland (Stone Temple Pilots) och Dave Slocum (Artimus Pyledriver).

Jag rekommenderar helt klart Sixty Watt Shaman om du gillar tung musik av typen stoner rock, sludge rock och ett uns bluesfeeling på toppen.