If You Want Metal… You’ve Got It!

Den 24 februari vid 20 snåret borde du masa dig iväg till Café Simpan i Malmö. Då bjuds det på örongodis i form av hårdrock från 70- och 80-talet samt att du har chansen att göra en god gärning för dina medmänniskor.

DJ Arne Van Ace beskriver kvällens begivenheter så här:

– Under denna kväll kommer du att få ta del av de nödvändiga epos som 70/80-tals hårdrocken har frambringat. Eftersom hårdrocken är något som är solidariskt och som alltid ställer upp för de mindre lyckligt lottade i vårt samhälle, så vill jag även göra denna soaré av läckerheter till en välgörenhetsgala i och med att du kommer kunna stödja en organisation. Ett stort tack till min gode vän Fredrik som tagit fram min första och antagligen sista konsert-affisch-liknande skapelse!

Nattåg #2

Åker nattåg mot Stockholm. Hmmm… undra om man ska nörda loss och fixa till en schysst spellista med tågtema. Jo, så får det bli.

– All aboard! Ha Ha Ha Ha Ha Ha Haaaa!

NATTÅG #2
01. GUNS N” ROSES – ”Nightrain”
02. WOLFMOTHER – ”Love Train”
03. ELIVS PRESLEY -”Mystery Train”
04. TOM WAITS – ”Downtown Train”
05. ELDKVARN – ”Långsamt Tåg”
06. JOE BONAMASSA – ”Slow Train”
07. THE CLASH – ”Train In Vain”
08. SOLOMON BURKE – ”Fast Train”
09. THÅSTRÖM – ”Som tåg av längtan”
10. JAKOB HELLMAN -”Tåg”
11. JOHNNY CASH – ”Locomotive Man”
12. ALAN JACKSON – ”Freight Train”
13. OZZY OSBOURNE – ”Crazy Train”
14. MOTÖRHEAD – ”Locomotive”
15. W.A.S.P. – ”Locomotive Breath”
16. FATSO JETSON – ”Rail Job”
17. LITTLE FEAT – ”Two Trains”
18. ADRIAN BELEW – ”The Rail Song”

Har du Spotify kan du spela listan rakt av här.

 

Katten, musen, tiotusen

Såg precis att vi haft över 10.000 besökare (i skrivandets stund 10.060) här på bloggen sen vi startade upp hösten 2008. Fantastiskt roligt att så många tittat förbi.

I jämförelse kanske 10.000 inte alls är så mycket men för en liten hobbyblogg som stundvis skriver ganska smala, lite nördiga och personliga musikobservationer är det inte alls så illa pinkat.

Så vad passar sig bättre än att fira med en riktig hårmetallsklassiker från norska TNT. De kan dessutom stoltsera med att sångaren Tony Harnell har en av rockvärldens högsta pipor. TNT visar också att det inte bara är schlagerartister som vet hur en höjning i slutet ska låta.

Ser fram emot att besökare nummer 20.000 ska kika förbi vilket jag hoppas går snabbare än tre år.

TNT – ”10.000 Lovers (In One)”

 

För skojs skull så kör vi en liveinspelning 19 år senare bara för att se om Tony fixar höjningen i slutet.

TNT – ”10.000 Lovers (In One) – live från 2006″

 

Det där vinylruset

I dag hände nått som inte hänt på väldigt länge. Jag fick den där speciella känslan man fick av att köpa en LP-skiva. När man bläddrat ett tag i skivbacken och plötsligt hittade det man sökte. Sprang hem och kunde inte fort nog öppna locket och släppa ner nålen mot de orörda vinylspåren. Sen sittandes på golvet i pojkrummet med ett leende på läpparna, fodralet i händerna och noga lyssna på hela A- och B-sidan om och om igen.

Den känslan trodde jag försvann helt när mp3, nerladdningar och iTunes Music Store knuffade undan skivbutikerna på allvar. Kommer knappt ihåg när jag senast köpte en fysisk plastbit med musik. När sen Spotify gjorde entré har det till och med gått så långt att det inte längre är proriterat att besöka musikaffärer när allt man vill lyssna på och lite till finns bara ett par musklick bort.

Men i dag fick jag en flashback av de gamla LP-tiderna medan jag tittade på hur låt efter låt av VAN HALENS nya skiva laddades ner från mitt iTunes-konto och in i min iPhone. Bussätet på väg hem efter jobbet fick fungera som golvet från mitt pojkrum. Fast omslaget endast var en liten fyrkantig bild på en telefonskärm så kunde jag inte slita blicken från den. För en gång skull var pendlingsresan hem på tok för kort.

Så hur var skivan då?
Det får ni veta en annan dag när vinylruset lugnat ner sig och A- och B-sidorna snurrat några varv till.

 

Dödskul helg

Hade en helt grym helg som smygstartade redan i torsdagskväll. En helg som bjöd på en massa stenhård musik, god mat och mängder av skratt.

Torsdag
Under förmiddagen slängde en polare ut en fråga på Facebook om det var någon som ville följa med och se lite dödsmetall på Debaser. Det skulle till och med vara gratis så varför inte. Det är ju alltid kul att se live musik. Sen att det visade sig vara de rutinerade DERANGED gjorde det lite mer intressant. Jag ska erkänna att jag bara kände till namnet och aldrig lyssnat på dem. Resten av dagen blev det bli snabbinlyssning på Spotify.

Är glad att jag hängde på då DERANGED bjöd på en uppvisning i hur man spelar klassisk dödsmetall. Det lät riktigt bra. Sångaren hade ett bra och djupt growl som lät ganska likt sångaren i WHITECHAPEL. En flyhänt gitarrist med 8-strängar på sin lyra och en stenhårt jobbande basist. Mest imponerad blev jag av trummisen som levererade helt fantastiska blast beats.

Fredag
Mer livemusik på Debaser nu med ROSVO och THE MEN. Fri entré igen då vi lyckades slinka in före klockan 22. Det var ROSVO med Peter Dolving i spetsen som för oss var kvällens huvudakt fast att de på affischen agerade förband.

Tyckte att ROSVIOs hardcoredoftande musik svängde ganska gött. Så länge Dolving gör det han ska bakom micken, det vill säga sjunga och skrika lungorna ur sig är det bra. Tyvärr så tar Dolving varje chans han kan att tjata på med något slags ”politiskt” skitsnack som mest blir fånigt.

EP:n ”Ticks And Ants” finns på Spotify och efter att ha sett dem live ser jag fram emot att de släpper en fullängdare.

Istället för skriva något negativt om huvudbandet THE MEN så kan jag berätta att det blev en jäkligt rolig kväll med en och annan Brooklyn East India Pale Ale innanför västen och ganska sen hemgång.

Lördag
Middag på kvällen hos goda vänner med kanongod teriyaki lax och gott vin. En mycket trevlig och soft kväll. Skönt efter två utekvällar med hård musik.

Söndag
Helgens stora final blev ett besök på den femte årgången av Malmö Comedy Festival. En hel dag med stand-up i ett rasande tempo. Skrattade bitvis så mycket att det gjorde ont i käkarna. Mest ont gjorde det när Kristoffer Appelqvist, Al Pitcher och Göran Ebenhart körde sina skämt.